lördag 21 juli 2012

Geranium

Tänk vad underskattade nävorna var i många år, för att för 10-15 år sedan bli jättepoppis och något som alla har i sin trädgård.
Jag tycker det är en växt som passar så bra som vävarväxt, finns många sorter, och det viktigaste när man väljer är inte blommorna egentligen utan blad och växtsätt. Vissa blir meterhöga, vissa kryper fram. Vissa har oansenliga blommor men underbara blad, och vissa blommar och blommar hela sommaren. Vissa kväver andra växter eller fröar sig något hejdlöst och kanske inte skall planteras i den lilla trädgården.

Geranium 'Johnsons´s blue' med mjölkklocka i rosenträdgården.

Hos mig börjar säsongen runt midsommar med drivor av Kungsnäva...
Kungsnäva, Geranium magnificum

Enstaka brunnävor som jag egentligen försöker utrota. Eller, jag gräver upp dom stora ruggarna och låter dom små vara kvar...
Brunnäva Geranium phaeum 'Samobor'

Och Flocknävor av olika varianter petar jag ner överallt där jag behöver något som täcker marken. Prydligt bladverk har dom med, hela sommaren.
Geranium macrorrhizum (tv) och Geranium x cantabrigiense

Just nu är det andra som blommar. Alla dessa. Och fler skulle jag gärna ha.
Särskilt bland rosorna tycker jag dom är fina där dom väver sig in och matchar perfekt både i form och färg.
Ovan f.v Geranium wlassovianum (Mongolisk näva), 'Ann Folkard' Spansknäva, 'Sirak och 'Johnson´s Blue'.
Nedan f.v 'Rozanne', 'Sweet Heidy', 'Elke' och 'Pink Penny'.

Geranium 'Sirak'

Spansknäva, Geranium endressi

Geranium sanguineum 'Elke' heter min enda sanguineumhybrid. Blodnävorna vill ha det torrt och soligt, tvärtemot min lera, men denna har överlevt två vintrar i kanten på uteplatsen där den växer i mest stenmjöl kan jag tänka mig.

Geranium 'Sweet Heidy' var en besvikelse. Verkade vara årets nyhet på plantskolan, när den populära 'Rozanne' går ner något i pris kommer dom med denna nyheten som skulle vara en mer rosa variant av Rozanne. Bladen ser lika ut, men blommorna var lite för obestämbara i färgen för mig. Kanske om det blir en stor buske så blir den fin. Annars är väl Rozanne alla anläggares favorit. Och jag förstår varför och planterar den själv ofta, men lite trött på den blir jag, och hade gärna sett fler lika tacksamma långblommare i lite andra toner.

Geranium 'Pink Penny'

Geranium 'Ann Folkard' tycker jag är så fin. Läser att den övervintrar dåligt, förklarar varför jag fick köpa en ny planta iår. Vill man ha en armenisk näva så skall man hellre välja sorten 'Patricia' som ser likadan ut. Men jag hittar inte den jäkla Patricia i någon handelsträdgård :-( För jag gillar det svarta ögat i det riktigt knalliga cericerosa. Om någon har en planta över så skicka gärna hit en planta ;-)

Nävan 'Sirak' som jag har massor av blev monstruös och lade sig över allt som var iår. Förra helgen tog jag sekatören och kapade nästan alla plantor jämsmed fotknölarna. Lite synd eftersom dom blommar hela sommaren, men dom andra växterna höll på att bli kvävda runtomkring. Redan eter fyra dagar så hade plantorna kommit med nya blad och såg ut såhär. Nästa vecka så är det nog prydliga gröna kuddar igen.
Andra nävor som jag kapar ner är brunnävan och kungsnävan. Även på spansknävan kan jag gå till attack med sekatören om hon inte sköter sig.



fredag 20 juli 2012

Semester

har jag haft idag. Så som om det inte räcker med att jag åker sex mil varje dag till och från Grebbestad för att jobba, så tog jag en hel beachdag där med barnen.
Mulet kallt och regn när vi åkte, men som vanligt var det blå himmel och strålande sol där :-)


Sonen roade sig hela dagen med att fiska krabbor...
dottern badade i det kalla vattnet...
Jag fick säkert läst 10 sidor i boken jag köpte...

Och min polare och f.d arbetskollega kom förbi på sin lunchrast och bjöd på kaffe :-) Mugg, precis som när vi är i fält ;-)
Och se vad jag fick av dottern! En supercool gatsten helt täckt av havstulpaner. Den skall jag ha i min nästa gatstenssättning här hemma. Inte för att jag vet hur hållbara dom är havstulpaner men det lär vi märka.

torsdag 19 juli 2012

Ett i förväg omöjligt...

...zonknäckarförsök tror jag det är att försöka odla Jättegunnera, Gunnera manicata hos mig.

Men, jag har barndomsminnen från parken hos Grandma i England där dessa gigantiska växter växter, och dom är inte helt ovanliga i trädgårdar här heller, men då kräver dom lite med pysses inför vintern och våren än vad jag brukar ge mina växter.
Nåja, hittar man en planta för 70 kronor så kan det vara värt att köpa en ändå. Bara för skojs skull, eller hur.

En gammal engelsk skröna om plantering av Gunnera säger att den bästa förberedelsen är att bottna i planteringsgropen med en självdöd luffare. Nu är jag ingen mördare, eller gravplundrare, dessutom för lat för att leta reda på döda grisar och annat, så här får min gunnera en skottkärra brunnen hästskit. Med lite sand i.












När jag kommer ner till naturdammen (alltid lika strapatsrik färd med skottkärra över stock, sten och diken, nästan omöjlig faktiskt) och börjar fundera på var på "strandremsan" den skall få bo så ser jag på det perfekta stället... Och en nästan färdig grop!
Gropen var så djup så jag fick kika in för att se om det var något djur som hade bosatt sig därinne. Så var inte fallet.
Ja, gropen grävdes lite bredare, i med hästgödsel och i med gunnera och vatten.
Tja, inte så imponerande kanske. Tills i helgen var det drygt metern högt gräs och sly här, då tog jag fläckvis med röjsågen.

Men så får jag se något mörkt fluffigt röra sig ett par meter bort. Ja vad gör hon egentligen lilla Muffy?














Jo, fixar. Vad jag skall plantera i den gropen, det vet jag inte. Men en djungel här nere vore fint. Kanske en Ålandsrot eller något?
Så duktig trädgårdsmästare så!

Om min Jättegunnera mot all förmodan skulle överleva och bli såhär fin så lovar jag att berätta. Överlever den inte, då lär jag ha glömt den nästa sommar.
Och av Muffy kan ni lära, att man först bestämmer var man skall ha växten, gräver en rejäl grop och SEDAN åker man och handlar. Muffys matte, ja hon brukar göra tvärtom. Och talar om för hunden att det heter spontanshopping!

onsdag 18 juli 2012

Skifferläggning:

Den senaste veckan har jag och min kollega lagt skiffer. Igen. Hade någon frågat mig för ett par år sedan om jag skulle lägga skiffer hade jag skrattat och sagt NEVER! Men jag måste erkänna, att jag trivs ganska bra som stenläggare. Även om det är många kubik jord och grus som skall skyfflas, och är lite pilligt. Skönt att få njuta av blommor och blader när jag kommer hem och kunna släppa den biten på jobbet. Men jag tycker fortfarande att lite gatstenssättning hade varit fint. Eller hederlig betongsten som är det enklaste att lägga. Nu vill jag ju inte bara lägga sten hela dagarna, utan utan det som jag är gladast för den här sommaren är mitt fantastiskt omväxlande yrke :-)

Det här var gammal skiffer som låg. Det hade satt sig och glidit isär så första gången jag såg det så trodde jag nästan att dom hade lagt ut ut skiffret uppå marken, men det har legat där i förtio år eller så, så det är inte så illa ändå.

Vi märkte upp alla plattor och fotade innan vi plockade upp det:
Sedan var det gräva, gräva, gräva i två dagar och köra bort gammal jord och sand:
Så på med geotextil och 0-18 (bärlager). Och padda, padda, padda...

När vi var nöjda med bärlagret...
...så lägger vi på några centimeter 2-5...
...och börjar sätta tillbaka skiffern, med några små förändringar som att minska fogarna och så.
Innan man fogar ser det alltid lite sådär ut:
Men efter att ha fogat, borstat, vattnat, fogat igen, fixat till dom sista plattorna och städat upp så blev det riktigt bra!
Att lägga gammalt skiffer är inte riktigt som att lägga nytt. Nytt kapar man till så att det skall passa i fogarna och man räknar med ett visst spill. Men skulle jag ha skiffer hemma hos mig. Då hade jag tagit sådant här skiffer. Gillar när det ser ut som om det alltid har legat där :-)

Ha det!

fredag 13 juli 2012

Det lugnar sig lite...

...med blomningen nu i juli. Det där kopiöst blommande försommarfloret ebbar sakteliga ut, och annat tar vid.
I år är det faktiskt en del rosor som blommar i rosenträdgården. Även om dom nu varken blir så stora eller breda som jag skulle önska.


Rosen 'Zigeunerknabe' köpte jag i höstas och den är riktigt snygg tycker jag!


















Krolliljorna är inte så stora iår, men dom blommar i alla fall.
Clematis viticella 'Rosea' som jag planterade i våras blommar så fint på armeringsnätet. Undrar när den lila kommer att blomma och göra den sällskap...
Annars så är det dethär jag har sysslat med dom senaste dagarna. Eller förarbetet, läggningen började idag, och fortsättning på det följer måndag-tisdag.
Idag kom min son hem efter att ha tillbringar några veckor hos mormor på östkusten där han har blivit bortskämd och fått odelad uppmärksamhet :-D
Även morsan kom med ner, så nu kan vi rensa ogräs sida vid sida i helgen ;-)
Ha en trevlig helg!