Gullmarsfjordens plantskola

Av alla plantskolor jag har varit på, så finns det en som kan göra mig totalt shoppinggalen. Tyvärr, eller som tur är, så är det här en riktig plantskola och ingen handelsträdgård, så egentligen säljer han inte till privatpersoner men hans växter finns att hitta på handelsträdgårdar över hela Sverige, till tredubbla priset då förstås. Men många har hört talas om Tommy Ahnby och hans plantskola Gullmarsfjordens plantskola.

Som vanligt så är det ju så bra att vara med i trädgårdsamatörerna. En gång varje höst har han öppet för folk som är med i trädgårdsamatörerna, bara det är en anledning att gå med (eller så åker man med någon som är med).

Helt klart är att det inte bara är jag som handlar mycket när jag kommer hit. jag skulle lätt kunna fylla en släpkärra med växter, hela min trädgård skulle jag kunna fylla med växter härifrån.


Hans absoluta specialité är Magnolior. Många olika korsningar och arter har han. tre sådana här bågväxthus bara med Magnolior finns det.

Rhododendron, Japanlönnar och Hortensior är annat det finns mycket av. Buskar och träd som har och är det där lilla extra är väl så man skulle beskriva sortimentet bäst kanske. Inga Cunningshams white här inte.

Jag brukar ha en lista på datorn där jag när jag dyker på något på nätet som jag bara måste ha skriver upp. Jag glömmer ju så fort, men väldigt glad blev jag här när jag hittade en buske jag önskade mig.
Dessutom lägger dom ut listor på vad som finns på plantskolan på STA´s sida, så där kan man sitta och googla och drömma om vad man skall handla.

En rödbladig perukbuske `Grace´ som skall vara något härdigare än den vanliga röda köpte jag där förra året, frestelsen var stor nu när den gula perukbusken stod ihop med den röda, men jag motstod. Duktig Fia ;-)
Plantskolan är uppdelad i två delar, och när man går mellan så går man genom ett helt otroligt woodland. Synd att inte Tommy säljer perenner, för här kan man bli förälskad i mycket fina bladväxter.
Plantskolan ligger utanför Munkedal och dom påstår att det är zon 4 här. Ja, det är nog en sanning med modifikation, för med bokskog, sluttande tomt och dammar och forsar runtom så skulle jag gissa på en snäll 3.a. tänk vad microklimatet kan göra.
Vaxklockan är en perenn som står på min önskelista.

Bronsrhododendron med sitt bruna filtludd på bladen.

Jättegunnera klarar sig här. Den kan man faktiskt köpa, men jag har inte vågat riktig än.
Jag som älskar växter med djungelkänsla blir ju alltid imponerad av junimagnolians stora bananblad. eller om det är paraplymagnolia. Stora fina blad har dom bägge.

Vad jag handlade tar vi en annan dag, för nu blev det allt väldigt mycket bilder!

Geranium `Sirak´

Årets favoritperenn måste nog vara:
Geranium `Sirak´, Smaragdnäva, (Geranium ibericum x gracile).

Jag har haft den ett par år, men bara en planta, så jag har inte tänkt så mycket på hur den blommar förutom vid huvudblomningen. Men förra hösten hackade jag upp den plantan i kanske 30, och planterade i två långa rabatter.

Läser man om den så står det att den blommar maj-juni, men här blommar den fortfarande och har hållit på hela sommeren. Kanske inte så överdådigt som i juni, men dom enstaka blommorna gör att det blir någon liten färgklick bland det vita som blommar i dom rabatterna nu på hösten. Som dom flesta nävor så har den även ett snyggt bladverk.

Ihop med praktbetonika, iris och aklejruta i juni:

Och idag. Lite färre blommor, men lika fina.

Såg för övrigt att Zetas har den bland årets nyheter, så den finns att få tag på, min har jag köpt på en plantmarknad.

Jävla klant-Fia

Jag är ett förbannat jävla klantarsel!

Hur många gånger har man inte hört att man skall hålla fingrarna lååångt ifrån gräsklipparkniven när den är igång? Hur många gånger har man inte hört om vad som har hänt folk? Fingrar, tår och till och med livet har dom förlorat...

Jag brukar vara ganska försiktig. men jag har lyckats ändå. Jag har inte mist livet, men en del av mitt finger.
Vad gör man inte för dumt bara för att man har en gräsklippare på jobbet som är så svårstartad så att man gör vad som helst för att slippa stanna den. Som att försöka höja hjulen medan klipparn är igång... och lyckas peta in fingrarna under kåpan...

Dom hade trädgårdstidningar på akuten :-)

Hur ett finger ser ut efter att ha blivit klippt av en gräsklipparkniv tänker jag inte tala om. Jag såg det, och jag ville inte se det någonsin mera igen eller höra läkarnas prat om vad dom sa om det sedan... Och jag är inte sååå blödig. Jag har dessutom testat morfin idag, det var ju behövligt (och humörhöjande)... Jag fick dessutom en stelkrampsspruta, så nu kan jag inte får stelkramp dom närmaste 30 åren...

Jag har tack och lov fått höra av läkarna att jag nog får behålla mitt finger, även om det kanske kommer att se lite tilltuffsat ut för alltid... Ganska stor infektionsrisk dock, och jag kan glömma allt pysslande med vänster långfinger på ett tag... Så nu blir det att hålla koll på finger, feber och in och får det omlagt varannan dag. Och se hur det känns när bedövningen släpper ikväll :-(

Jag har nog den bästa kollegan som både lyckas slänga upp alla maskiner på släpet själv, får upp våran skrotiga lilla lastbil i över hundra km/h (med kärra...), ringer till läkarna och förvarnar dom att vi är på väg, kör mig vidare till akuten efter mellanlandningen på vårdcentralen, och förhoppningsvis klarar vårat jobb som vi egentligen skulle vara tre istället för en person på. För nu är jag liksom borta ett par veckor.

Och jag är jävligt glad att det gick som det gick, det kunde ju ha varit flera fingrar, halva handen, eller hur illa som helst. Och jag tror inte jag behöver ge upp trädgårdsmästaryrket riktigt än, även om det är livsfarligt!

Men tid att blogga kommer jag ju att ha framöver ;-)

Hur det gick med knattarna

Ni minns väl ankorna jag skaffade för att göra rent i våran igenvuxna naturdamm? Kalle, Knatte, Fnatte och Tjatte var det...
Men endast en ensam liten anka har vi kvar, nämligen Kalle.
Dom andra försvann, en varje natt när vi hade haft dom i två veckor, och alla har hittats men döda. Inga skador, ingenting. Bara flytandes i kaveldunen.
Och Kalle tycker det är trist att vara ensam, så han har börjat att hälsa på oss uppe vid huset. När han hör bilen komma hem så dröjer det inte länge förrän vi hör han komma kvackande uppefter vägen.
Kul tyckte vi. En ensam anka i trädgården gör ingen skada, och efter att ha varit social en stund och fått sig en brödbit så knallar han hem till dammen igen.

Men någon måtta får det vara, igår tog han sig upp för trappan och in i vardagsrummet. Han hade inte alls någon lust att gå ut igen.

Så idag har vi hämtat en minkfälla för vi funderar på att skaffa nytt sällskap till Kalle, det enda djuret som skulle kunna vara skyldiga till knattarnas död skulle kunna vara mink har vi kommit fram till. Jag hyser inget större hopp om att fånga någon,, men jag kan försöka iallafall.

I dammen

Har näckrosorna blommat ett tag. Dom har varit väldigt svåra att fånga på bild eftersom dom har hunnit stänga sig innan jag har kommit hem från jobbet. Men en ledig dag fick jag allt se dom utslagna!
`James Brydon´är snyggt hallonröd och har ganska så rund blomma.

`Gonnere´är vit och halvfylld, mycket fin. Egentligen gillar jag dom vita bäst :-)

För i skogsträrnsdammen där jag vill ha en vit har jag en rosaröd just nu, `Attraction´heter den och den är så bra för den har blomman öppen även när det är kväll eller mulet.

I´m back...

Det blev ett litet blogguppehåll på en vecka, fast det kändes mycket längre. Först hade jag så fullt upp så jag inte hann, sedan så höll min dator på att krascha. Det tog flera dagar för alla dom 18 000 fotona att läggas över på en annan extern hårddisk, nu får vi se hur länge min dator vill innan den brakar ihop helt...

Just nu i min trädgård har jag börjat med årets första (!) anläggningspojekt, en liten rabatt, och mest och bäst blommar min stora perennrabatt. Mer om den en annan dag snart.

Blomman för dagen

Jag fick en liten kruka av min dotter som hon hade med sig hem från skolan men små Ipomoea plantor. Jag satte dom mellan tomaterna i växthuset, och jag vet att den har börjat att blomma men blommorna har alltid hunnit stänga sig innan jag har kommit hem, tills idag.
Snygg färg blev det, har haft blomman för dagen innan och dom har varit sådär onaturligt blå men den här gillade jag verkligen. Och trevligt med någonting som lyser upp bland tomaterna.

Myrten...

...är en av dom krukväxterna som jag faktiskt klarar att få att överleva. Kanske för att det är några av dom få som jag anstränger mig lite med ;-)

På vintern bor dom i köksfönstret, och på sommaren i växthuset. Buxbom har jag ingen som jag får glädjen att klippa till bollar, men myrtnarna behövde sig verkligen en ansning.
Väldigt vildvuxna har dom blivit, under vintern så mår dom sådär, men när dom får komma ut på sommarbete så växer dom i en rasande takt.
Ganska söta blommor dessutom. Blommorna doftar lika gott som hela plantan, det känner man när man klipper i dom.
Klart! Här står dom och visar upp sig, klotklippta och prydliga. Egentligen skulle dom ha fått sig liteny jord också, men det får bli en annan gång.
När jag var i Italien för några år sedan fanns det häckar av Myrten. Hur snyggt som helst! Just detta var på Pompej.
Och mina har fått flytta in i sin bur igen.

Gult

Är det fult?
Nej, inte egentligen, men det finns två färger som jag har ytterst lite av i min trädgård, och gult är en av dom. Sedan finns det ju gula som jag gillar bättre än andra, eller, dom går att kombinera lättare med andra färger. Det är limegult (eftersom det är mer grönt ;-)) och månskensgult.
Och i grönsakslandet får det gärna växa gula dahlior, solrosor och tagetes.

En gul som jag inte gillar, det är dom där j-a kungsljusen! Jag ahr haft jättekungsljus, och sedan har jag vita franska kungsljus. Så fort det kommer upp en kungsljus-bladrosett så hoppas jag att den skall bli vit som moderplantan, men än så länge så är alla barnen gula :-( Jag rycker bort dom efter blomning, men då har jag ju redan väntat i två år.

Dagliljor, ja, dom kan jag ju inte vara utan, kanske inte gula är dom jag väljer i första hand, men nu börjar det smyga sig in några i den ljusgula färgskalan här och där...

Hemerocallis `Joan Senior´

Hemerocallis `Schnickel Fritz´

en riktigt snygg gul,det är jättevädd:

Cephalaria gigantea

Vid dammen växer en Inula, det var för dom stora bladen jag skaffade den, men blommorna gillas av fjärilar och bin så iår fick den behålla blommorna.

Inula magnifica

Inte att förglömma sådana vanligheter som dill, där jag har min stora perennrabatt hade jag för två år sedan en sommarblomsrabatt i rött, gult och orange, med dill i, fortfarande kommer det upp någon liten dillplana här och där :-)