Första blomningen

På två dagliljor som det är flera år sedan jag planterade. Tänk att vissa tar sådan tid på sig!
Lika fina som jag trodde är dom.

Den första heter 'Destined to sea'

Hemerocallis 'Destined to sea'

Och nästa heter (antagligen) 'Canadian border patrol'

Hemerocallis 'Canadian border patrol'

Vid dammen

Har klematisen 'Paul Farges' eller 'Summersnow' eller vad den nu heter blivit stor och sköter sitt jobb som planerat, att dölja 100 års skrot mellan berget och skjulet.
Den slingrar sig upp på taket, upp på berget, in i skjulet och är precis så stor som jag önskade.

Däremot så planterade jag även en rosa helenae 'Hybrida' där. Och den har inte så mycket att komma med mot klematisen. Men om jag riktigt letar så kan jag hitta någon blomma...
























Eftersom ingenting annat blommar här så tillåts Ålandsroten att gå i blom, men det är bladen jag gillar där annars :-)


Och den finaste av näckrosorna blommar, 'Gonnere'. Vit och dubbel och hur fina dom röda och rosa än är så kommer jag alltid gilla dom vita bäst...

Svampfrukost

Ibland är det så himla bra att bo i skogen. Eller det är det alltid, men mina trädgårdskantareller vid tjärndammen visar att ni är det dags att kolla i skogen.
Just dom vid dammen får stå kvar som pynt...
Men jag har ju inte så långt till skogen. Så nära så man kan gå ut och plocka en liter eller två innan frukost :-)
Inte behöver man sån anancerad utrustning heller tycker min son. Foppatofflor och shorts är inte den klädseln jag skulle ha valt men...
Hundarna kollar in det övergivna rävgrytet. Var rävarna som brukar bo där är vet jag inte, förra året hade dom ungar där.
Många småkantareller...

Och stora med, så många så det räcker både till frukost och middag. Ett par stensoppar hittade vi med och det hör inte till vanligheterna.

Minisemester

har jag haft med mina älsklingar på Skara sommarland. Två dagar med vattenruschbanor, karuseller och sockervaddsätning, men när vi hade blivit totalt dränkta av ösregnet mitt på dagen idag så tyckte till och med barnen att det var dags att fara hem.

Visade er ju min röd-röda temynta häromdagen. Jag funderade lite varför jag hade delat den och satt en bit på andra sidan stenbänken med, men nu hade jag redan förra året insett att det var fel röd och köpt en till röd... som blev rätt röd. Alltså rosa ;-)

Den var rätt! Och otroligt nog så verkar trädgårdshunden ha missat att ta bort lappen, för den satt bredvid och på den står det Monarda. Temyta. 'Mahogany'. Röd, Juli-Augusti 80 cm.

Monarda 'Mahogany'

Lite annan röd mot den röda va...
Monarda 'Camridge Scarlet'

Och så lite bilder från Sommarland. Jag fotade inte mycket, och inte är det lätt när allting snurrar så fort eller är så långt bort.
Dottern åkte kneeboard och det gick riktigt bra för att vara första gången!

Jag hoppade över dom värsta berg och dalbanorna jordnära som jag är, men sonen och maken åkte en hemsking...

Sonens favorit var att åka snurrade kossor. Han åkte sju gånger tror jag. Jag åkte med en gång...Och den där guldvaskningen fanns när jag var barn, och fortfarande. Förstod inte vad den skulle vara bra för varken då eller nu ;-)
Ha det gött! Nu skall jag lägga mig och lata mig med godis, vovvar, katter och en film :-)

Kransveronika

Veronicastrum virginicum är det som växer vid berget ihop med Spansknäva (någon undrade i mitt Geraniuminlägg).
Jättefin och tacksam är den Kransveronikan, blev årets perenn 2006. Stadig och fin och tålig och blommar nu när det behövs som mest. Blir klumpar som är lätta och dela och få fler av om man vill. Som jag som har 7 meter med bara kransveronika, vidjehortensia och spansknäva längs en bit av berget. Mest för att jag tyckte det var så svårt att hitta något som passade ihop med Vidjehortensiorna.

(Buskträdet i bakgrunden är en flikbladig brakved, Frangula asplenifolia)

Hur som, jag hann inte ens få en riktig bild på dom innan regnet kom i måndags, och blåsten, och nu ser det sååå kul ut. NOT. Stadigt, pyttsan heller. Nu brukar dom inte vika sig hos mig, men dom är verkligen avbrutna nere vid marken så så mycket räddning finns inte.

Jodå, man kan ju tycka att jag har en fin kantväxt. Till i helgen när jag skall klippa gräset. Då lämnas ingen pardon till växter som viker sig ut i gräsmattan.
Så det får bli en riktig superstor bukett, eller flera, av Kransveronika innan dess.

Så jäkla fel!

Så fel det kan bli! Och vad gör jag med en sådan här illröd sak bland mina pastelliga växter då? Ytterligare en sak som platsar vid den ickeexisterande nya uteplatsen.JA, jag är rätt petig med färger. Jag gillar harmonifärger och kontrastfärger och stör mig på rosa och gult ihop men kan tåla det, men DETTA, det klarar jag inte.


Men vad SNYGG den är ändå.
Jag gillar ju temyntor som ni kanske har sett. Dom gillar mig med, så mycket att dom hotar med att kväva en massa annat. Och då gräver jag upp och kastar kvadratmetervis varje vår, och en del på sommaren med.
Temyntor tror jag man jättelyckas med, eller jättemisslyckas med... som min mamma som tar med sig en massa varje år härifrån, men icke att dom vill bo i hennes torra sandjord, utan dom vill ha min blöta lera.
Den här temyntan vet jag inte vad den heter, utan köpte den som "Röd Temynta". Och ni vet ju vad "röd" kan betyda i trädgårdsvärlden. Oftast cerise. Som en "röd" pion 'Karl Rosenfield'. Och ungefär så röd tänkte jag att den kanske blir.
Blir flytt till grönsakslandet så länge.

Vill någon ha en tomteröd temynta så tror jag den heter Monarda 'Cambridege Scarlet'.

Provrosorna

Börjar blomma nu, och det är lite spännande att se hur dom blir.
En hel del har faktiskt dött, och just dom som lever av dom sorterna får så mycket svartfläckssjuka så både blad och blommor faller och det bara är frågan om veckor innan dom är döda med. Jaja, nu är det ju provodlare jag är, och då skall ju rosorna just provas.

Meningen var ju att jag skulle ha gjort min uteplats, men 15 meter pergola och 40-50 m2 rabatt och planterat klatchiga färger i. Men det har ju gått som det har gått med den anläggingen (första tagen är faktiskt grävda ;-)) så alla rosor stoppades ner i grönsakslandena (som f.ö inte innehåller nästan en endaste grönsak iår).

Dom rosorna i vitt-rosa-vinrött jag fick planterades dock bland mina befintliga rosor.

Den här passar nog bättre bland mina rosa blommor än i det gul-röda temat.


Nu är namnen på en del rosor hemliga, men dom här två under är Austinrosor och finns så vitt jag vet redan i handeln. Snygga som alla hans rosor förtås, deras största utmaning hos mig blir övervintringen.

















Vissa kom barrotade, vissa i stora krukor, och här är en som jag fick tre plantor av som sköter sig förträffligt. Snygga buskar, helt fulla med knopp, och jag gillar (faktiskt) den gula färgen!

Stenrik!

Känner jag mig efter att äntligen ha fått hem ett lastbilslass med knott.
Jag och två kompisar packade, och plockade upp en massa gatsten för ett tag sedan, ungefär 3000 stycken som jag fick köpa till bra pris.
Nu var det andrasorteringsgatsten, så så värst fyrkantiga var inte alla, men en gatsten har sex sidor ;-)

Jag fick beställa hämntning med lastbil, för det var ungefär 5 ton sten, och sju mil hemifrån.
Så nu står det åtta storsäckar sten här hemma och bara väntar på att få bli satt på den där uteplatsen som jag skulle ha gjort i två år nu. Kanske det blir en lång höst och mild vinter ;-)

Rosor

Det är kanske tur att man har dom där rosorna såhär mitt i sommaren ändå. Jag har gått bärsärkargång med sekatören och kapat allt utblommat som får fula blad eller brer ut sig för mycket, men rosorna, dom blommar.

Jag är ju väldigt förtjust i Austinrosorna. Om dom bara vore lite rejälar buskar. Det rekommenderas att man sätter dom tre och tre, men eftersom dom är dubbelt så dyra mot andra rosor så har inte jag råd med det.
Men, blommorna i närbild är så romantiska och perfekta så det är helt otroligt. Som den här puderrosa 'Heritage'...

En buske som däremot har fått perfekt buskform, och perfekt blomning är 'Ispahan'. Trevligt att ha en buske som faktiskt är just buske och syns bland alla perenner i rosenträdgården.

En buske som kan bli superstor och superfin är 'Nevada'. Ser ni att hon har en blomma iaf ;-)

Och två lite känsligare saker här hos mig i zon 4 är 'Raubritter' och 'Mozart'. Men iår har dom äntigen fått lite fart, på blomningen åtminstone.






















Ja, någon rosodlare med bar jord mellan buskarna och inget annat än rosor lär jag aldrig bli. Försöker hålla mig till dom gammaldagsa rosorna som (skall) bli buskar och kunna konkurrera med allt annat jag envisas med att ha som sällskap till dom.

En ros jag alltid visar, och har haft som favorit i många år är Louise Odier. T.h en till Austinros, 'Abraham Darby' heter den om jag inte minns fel.

















Kan säga att jag klippte ner perenner efter att dom här bilderna togs. Nu får det gå en vecka eller så innan det blir presentabelt igen.