Har jag haft. Jag och Alma och Muffy åkte upp till mamma/mormor i fredags för att tillbringa helgen i Hälsingland. Härligt väder hade det ju varit här hemma, och där med. Vi tjejer tog det lugnt uppigenom, stannade för att bada, kollade lite efter bär, ovanligt trevliga 8 timmar som det tar dit upp :-)
Väl framma fick se min efterlängtade son som spenderat veckorna sedan midsommar med mormor, och det tog inte många minuter innan barnen var i sjön.
Och Muffy känner sig ganska hemma. Smakar på lite måsbajs och så...
Trädgården blommade och var fin, förstås.
Barnen gick segelkurs. Optimistjolle till att börja med. Helt fantastisk båtklubb som erbjuder sådant för bara 20 kronor dagen, undrar vad en sådan kurs hade kostat här på västkusten...
Segla gjorde de, både på lördagen och söndagen. Här med en av ledarna ut i båten. Synd att de inte får tillfälle att utöva sina nyfunna kunskaper nu i sommar, mamma och de har lite alla möjliga segelbåtar men vi åkte ju hem efter kursen.
Muffy tog det hela med sådan ro så hon somnade och ramlade av bryggan ner i vattnet ;-)
Lite klensmide hinner man även prova på. Sonen då. Det såg så kul ut så jag hade kunnat tänkt mig att testa jag med. Jag gillar stora släggor och arbetshandskar och att bli smutsig jag :-D Och tänk vad man hade kunnat göra till trädgården ;-)
På söndagen var jag och Muffy iväg på utställning. Jag hann även hälsa på ungefär halva släkten i Alfta där utställningen var, både kusin med familj och min mormor som jag inte träffar alltför ofta. Blev bra avbrott i hundutställningen det. Hade gärna hunnit med moster mfl också men man kan inte hinna allt på en helg.
Morgonen började med att jag försov mig, så utan frukost men med hund och inte så mycket mer kom jag till utställningen stressad som bara den. Jag struntade i borstning och sådant tjafs den här gången, och tydligen går det bra fast hunden ramlade i östersjön dagen innan. Så här många rosetter vann Puffling!
Hon blev först excellent, sedan fick hon ck (certifikatskvalité) som enda tik och därmed cert (tre cert=champion och detta är vårt första), sedan blev hon BIR (bäst i ras) och då har man blivit så bra man kan bli bland de Finska Lapphundarna den dagen, men sedan skulle hon upp i BIG (bäst i grupp) och möta alla andra bästa hundar i sina raser (grupp 5, spetsar och raser av urhundstyp) vilket är säkert 60 raser. Nu var det kanske bara drygt 20 raser eller så där, men jag tänkte att det var ju egentligen inte ens lönt att jag åkte tillbaka till finalerna med Muffy, var ganska nöjd med hennes cert jag.
Men hur som helst har jag lärt mig på ringsekreterarkursen att det är god sed att man kommer på efterföljande tävlingar om man vunnit osv. Ja, så efter kaffe och sen frukost hos släkten så var det tillbaka och vänta igen.
Först har man en ring där den där speciella domaren kikar på hundarna så det skall gå fortare när man kommer ut i stora ringen (förhandsvisning kallas det). Nu pratar vi publik på läktare som applåderar, speaker som presenterar både hund och ägare, man springer ut en och en, och jag trodde jag skulle dö. Eller åtminstone svimma. Åh vad jag önskade att jag var i västsverige och hade någon handler jag kände i närheten just då! Jag hatar verkligen allt som sätter mig i fokus och publik. Domaren, en holländsk matrona som såg både arg och sträng ut (typ arg polis duharkörtförfort-blick), sneglade hela tiden på mig och Muffy kändes det som på förhandsvisningen (inte kändes som, hon gjorde faktiskt det) och jag trodde det var för att hon tänkte att vad gör den hunden där. Men helt otroligt så var vi både kvar i första utgallringen där ute i stora ringen när hälften av hundarna åkte ut, och vi blev framvinkade när hon skulle ta ut de bästa och blev faktiskt BIG-4.
Jag fattade nog inte riktigt och jag var väldigt virrig och nervös, men tja, jag kommer ju bonnig i jeans och både jag och hunden var oborstade bland alla dräktklädda handlers med sina stylade och trimmade hundar och det gick ju det med. Fast det är tydligen inte så vanligt att en Lappis blir placerad i BIG, så egentligen borde jag sluta nu medan vi är på topp för det lär inte hända oss igen ;-) (Fast jag hade redan anmält Muffy till en utställnng i Danmark, bra anledning till semester och så så den får vi ju gå på förstås.)
Hemma igen efter fyra dagar borta så hade det hänt mycket. Dagliljorna slår ut en efter en.
Och jag har massinvasion av slemmiga rosenbladssteklar som har ätit rent bladen på ett antal stora buskar. Tänk vad som hinner hända på fyra dagar såhär års...
Muffy-Puffen, hon fick sig en enmeters pip-orm eftersom hon ställt upp och varit så duktig på en till tråkig utställning fast hon helst hade velat ligga i skuggan under kastanjen. Ungefär som matte.
Väl framma fick se min efterlängtade son som spenderat veckorna sedan midsommar med mormor, och det tog inte många minuter innan barnen var i sjön.
Och Muffy känner sig ganska hemma. Smakar på lite måsbajs och så...
Trädgården blommade och var fin, förstås.
Barnen gick segelkurs. Optimistjolle till att börja med. Helt fantastisk båtklubb som erbjuder sådant för bara 20 kronor dagen, undrar vad en sådan kurs hade kostat här på västkusten...
Segla gjorde de, både på lördagen och söndagen. Här med en av ledarna ut i båten. Synd att de inte får tillfälle att utöva sina nyfunna kunskaper nu i sommar, mamma och de har lite alla möjliga segelbåtar men vi åkte ju hem efter kursen.
Muffy tog det hela med sådan ro så hon somnade och ramlade av bryggan ner i vattnet ;-)
Lite klensmide hinner man även prova på. Sonen då. Det såg så kul ut så jag hade kunnat tänkt mig att testa jag med. Jag gillar stora släggor och arbetshandskar och att bli smutsig jag :-D Och tänk vad man hade kunnat göra till trädgården ;-)
På söndagen var jag och Muffy iväg på utställning. Jag hann även hälsa på ungefär halva släkten i Alfta där utställningen var, både kusin med familj och min mormor som jag inte träffar alltför ofta. Blev bra avbrott i hundutställningen det. Hade gärna hunnit med moster mfl också men man kan inte hinna allt på en helg.
Morgonen började med att jag försov mig, så utan frukost men med hund och inte så mycket mer kom jag till utställningen stressad som bara den. Jag struntade i borstning och sådant tjafs den här gången, och tydligen går det bra fast hunden ramlade i östersjön dagen innan. Så här många rosetter vann Puffling!
Hon blev först excellent, sedan fick hon ck (certifikatskvalité) som enda tik och därmed cert (tre cert=champion och detta är vårt första), sedan blev hon BIR (bäst i ras) och då har man blivit så bra man kan bli bland de Finska Lapphundarna den dagen, men sedan skulle hon upp i BIG (bäst i grupp) och möta alla andra bästa hundar i sina raser (grupp 5, spetsar och raser av urhundstyp) vilket är säkert 60 raser. Nu var det kanske bara drygt 20 raser eller så där, men jag tänkte att det var ju egentligen inte ens lönt att jag åkte tillbaka till finalerna med Muffy, var ganska nöjd med hennes cert jag.
Men hur som helst har jag lärt mig på ringsekreterarkursen att det är god sed att man kommer på efterföljande tävlingar om man vunnit osv. Ja, så efter kaffe och sen frukost hos släkten så var det tillbaka och vänta igen.
Först har man en ring där den där speciella domaren kikar på hundarna så det skall gå fortare när man kommer ut i stora ringen (förhandsvisning kallas det). Nu pratar vi publik på läktare som applåderar, speaker som presenterar både hund och ägare, man springer ut en och en, och jag trodde jag skulle dö. Eller åtminstone svimma. Åh vad jag önskade att jag var i västsverige och hade någon handler jag kände i närheten just då! Jag hatar verkligen allt som sätter mig i fokus och publik. Domaren, en holländsk matrona som såg både arg och sträng ut (typ arg polis duharkörtförfort-blick), sneglade hela tiden på mig och Muffy kändes det som på förhandsvisningen (inte kändes som, hon gjorde faktiskt det) och jag trodde det var för att hon tänkte att vad gör den hunden där. Men helt otroligt så var vi både kvar i första utgallringen där ute i stora ringen när hälften av hundarna åkte ut, och vi blev framvinkade när hon skulle ta ut de bästa och blev faktiskt BIG-4.
Jag fattade nog inte riktigt och jag var väldigt virrig och nervös, men tja, jag kommer ju bonnig i jeans och både jag och hunden var oborstade bland alla dräktklädda handlers med sina stylade och trimmade hundar och det gick ju det med. Fast det är tydligen inte så vanligt att en Lappis blir placerad i BIG, så egentligen borde jag sluta nu medan vi är på topp för det lär inte hända oss igen ;-) (Fast jag hade redan anmält Muffy till en utställnng i Danmark, bra anledning till semester och så så den får vi ju gå på förstås.)
Hemma igen efter fyra dagar borta så hade det hänt mycket. Dagliljorna slår ut en efter en.
Muffy-Puffen, hon fick sig en enmeters pip-orm eftersom hon ställt upp och varit så duktig på en till tråkig utställning fast hon helst hade velat ligga i skuggan under kastanjen. Ungefär som matte.
Stort grattis. Kul hund som ramlar av bryggan när hon sover, måste ha sett roligt ut.//Ingrid
SvaraRaderaStort grattis till alla utmärkelser! Kopplet räcker ju inte till snart för alla rosetter, haha. ja Muffy är allt en liten pärla och sötnos. Det blir till att köpa en liten dräkt :-)))
SvaraRaderaKramar