Men, jag har barndomsminnen från parken hos Grandma i England där dessa gigantiska växter växter, och dom är inte helt ovanliga i trädgårdar här heller, men då kräver dom lite med pysses inför vintern och våren än vad jag brukar ge mina växter.
Nåja, hittar man en planta för 70 kronor så kan det vara värt att köpa en ändå. Bara för skojs skull, eller hur.
En gammal engelsk skröna om plantering av Gunnera säger att den bästa förberedelsen är att bottna i planteringsgropen med en självdöd luffare. Nu är jag ingen mördare, eller gravplundrare, dessutom för lat för att leta reda på döda grisar och annat, så här får min gunnera en skottkärra brunnen hästskit. Med lite sand i.
När jag kommer ner till naturdammen (alltid lika strapatsrik färd med skottkärra över stock, sten och diken, nästan omöjlig faktiskt) och börjar fundera på var på "strandremsan" den skall få bo så ser jag på det perfekta stället... Och en nästan färdig grop!
Gropen var så djup så jag fick kika in för att se om det var något djur som hade bosatt sig därinne. Så var inte fallet.
Ja, gropen grävdes lite bredare, i med hästgödsel och i med gunnera och vatten.Tja, inte så imponerande kanske. Tills i helgen var det drygt metern högt gräs och sly här, då tog jag fläckvis med röjsågen.
Men så får jag se något mörkt fluffigt röra sig ett par meter bort. Ja vad gör hon egentligen lilla Muffy?
Jo, fixar. Vad jag skall plantera i den gropen, det vet jag inte. Men en djungel här nere vore fint. Kanske en Ålandsrot eller något?
Så duktig trädgårdsmästare så!
Om min Jättegunnera mot all förmodan skulle överleva och bli såhär fin så lovar jag att berätta. Överlever den inte, då lär jag ha glömt den nästa sommar.
Och av Muffy kan ni lära, att man först bestämmer var man skall ha växten, gräver en rejäl grop och SEDAN åker man och handlar. Muffys matte, ja hon brukar göra tvärtom. Och talar om för hunden att det heter spontanshopping!
Ja, det kan inte mer än misslyckas eller hur? Stilig växt det där. Och grym trädgårdsmästar-kollega du har! :) Kram Hanna
SvaraRaderaDet kommer bli maffigt när den växer upp där och den klarar sig nog. Jag har haft min en vinter i alla fall och den lever än. :-) men man vet ju aldrig. Den ska bara växa lite med.
SvaraRaderaHälsningar Camilla
Jag håller tummarna för din gunnera. Den borde ju kunna trivas där i vattenbrynet. Jag har inte hört det där med luffare men väl att man ska ha en död gris i planteringsgropen... det låter onekligen trevligare med hästskit.
SvaraRaderaKram
jag bottade gropen med ett gäng gamla stekar från frysen och planterade gunnera..ett par veckor senare var hunden lös och sen var även min gunnera det..och stekarna..riktigt möra och fina och doftande..
SvaraRaderaGunneran hämtade sig aldrig...hrmm..och vovven fes nog illa ett tag
Kramis
/Tesa
Jag håller alla tummar för att du lyckas!! Sen får du dressera Muffy att gräva där du vill ha grävt:)
SvaraRaderaHa en underbar dag!!
Ha, ha. Jag gör också som matte. Handlar först och tänker sedan (ibland inte alls). Ska bli spännande att följa gunnerans liv och öde eftersom jag också odlar i så eländig zon.
SvaraRaderaMå gott!
//Katarina